Outils :Vous avez un site web ? Un blog ?
 Technorati reactions rencontre |
 |
Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
| Stilguide |  |
|---|---|
|
Innehåll
Formatering Struktur Länkar |
|
Den information som används när man skriver eller redigerar en artikel kommer från en eller flera källor, det vill säga platser där uppgifterna är hämtade ifrån. Viktiga riktlinjer på Wikipedia är att använda vedertagna och objektiva källor och att man anger sina källor. Det viktigaste skälet för detta är att läsaren ska kunna kontrollera artikelns uppgifter för att följa Wikipedias krav på trovärdighet och verifierbarhet. Detta är särskilt viktigt för information som kan uppfattas som kontroversiell.
Om man använder en källa som i sin tur anger sina egna källor behöver inte dess källhänvisningar kopieras till din artikel. Det är bara den litteratur man själv läst som i första hand bör anges som källa. Lägger man även in de källor som exempelvis en översatt artikel använt, bör man i så fall själv verifiera att de både är aktuella och trovärdiga.
Skilj begreppet källa från en hänvisning för ytterligare information. De flesta källhänvisningar har förstås även denna funktion men om man vill tipsa om litteratur och annat som inte direkt använts för att skapa artikeln bör dessa placeras under en egen rubrik Lästips eller liknande, som i sin tur inte bör ligga under samlingsrubriken Referenser, utan under samlingsrubriken Se även.
För det mesta skall man kunna uppge en källa för allt material i artikeln, helst i form av en fotnot. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:
Det finns många olika källor, till exempel:
I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en sajt, oftast genom att först betala för det. Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om de är använda som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek).
Om en extern länk till en källa inte fungerar, ska man inte bara ta bort den. Ofta har källsatjen ändrat sin struktur och sidan har fått en ny adress. Sajten kan också tillfälligt vara nere. Lägg in en markering för död länk ({{Död länk}} eller {{Dead link}}) eller försök hitta sidan igen om sajten fungerar men inte adressen, eller hitta en likvärdig källa. (riktlinje på engelska wikipedia en:Wikipedia:Citing sources#Dead links).
Om en källhänvisning till en bok eller tidningsartikel också innehåller en länk ska inte hela källhänvisningen tas bort även om länken är permanent död.
Källhänvisningars innehåll beror på typ av källa, exempelvis:
För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb eller Libris användas.
Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.
Det finns flera tekniker att hänvisa till en källa, exempelvis:
För hänvisning till olika källtyper finns flera mallar som bör användas för att standardisera textens typografiska utformning. Se dessa i Kategori:Källmallar.
I artikeln om Jan Guillou används mallar och fotnoter.
| Exempel | |
|---|---|
| Referatmarkör | Enligt historieforskaren Per Bengtsson föddes han den 29 december.... |
| Parentes | Han föddes den 29 december (Per Bengtsson, avhandling 1989). |
| Fotnot | Han föddes den 29 december.[1]
Fotnoten ligger sent i artikeln: Per Bengtsson, avhandling 1989 |
Tänk på att eftersom en artikel kan ändras över tid bör hänvisningsapparaten kräva så lite underhåll som möjligt. Uttryck som "ibid" och liknande bör därför undvikas.
Notfunktionen Cite.php finns inlagd i Wikipedias programvara. Den fungerar så att man lägger in referensen i texten inuti en <ref>-tagg. Observera att <ref>-taggen ska ligga efter punkten om det är hela meningen eller stycket som källan hänvisar till. Om den däremot kommenterar ett enskilt ords betydelse ska <ref>-taggen ligga direkt efter det ordet. Taggen <references/> placeras där man vill att sidans samtliga fotnoter ska skrivas ut.
Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E: "Solen.", sidan 23. Academic Press, 2005</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R: "Månens storlek", Scientific American, 46(78):46</ref>
== Källor ==
<references/>
För att kunna identifiera en fotnot använd <ref name="fotnotsnamn">. Då kan du återanvända samma fotnot, genom att skriva <ref name="fotnotsnamn"/> på andra ställen i texten.
I följande exempel är samma fotnot använd tre gånger.
Det här är ett exempel på att använda samma fotnot på flera ställen.<ref name="många">Kom ihåg att när du använder samma fotnot många gånger är det texten från det första stället som skrivs ut.</ref>
Den här funktionen är särskilt användbar när man har många hänvisningar från samma källa.<ref name="många" />
Ett mindre elegant sätt vid återanvändning av en tidigare fotnot är att förutom fotnotsnamnet även lägga in en text som aldrig visas.<ref name="många">Denna text är överflödig och kommer inte visas någonstans. Om utrymmet lämnas tomt får man dock ett felmeddelande!</ref>
== Källor ==
<references/>
Koden i detta exempel ger följande text i artikeln:
Det här är ett exempel på att använda samma fotnot på flera ställen.[1]
Den här funktionen är särskilt användbar när man vill man har många hänvisningar från samma källa.[1]
Ett mindre elegant sätt vid återanvändning av en tidigare fotnot är att förutom fotnotsnamnet även lägga in en text som aldrig visas.[1]
Källor
I redigeringsläge kan löpande text och ref-noter ibland bli en enda oöverskådlig soppa. Då kan man placera ref-notens innehåll på egen indragen rad utan att det påverkar artikelns textflöde, ögat får mycket lättare att orientera sig vid redigeringar och risken minskar att man skriver sönder en not av misstag.
Detta är en artikeltext som behöver två noter<ref>
Här är första noten.</ref><ref>
Och här kommer den andra.</ref>,
varefter artikeltexten kan fortsätta utan att det blir något nytt stycke.
Användare kan lägga till en kod i sin monobook.js för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.
Lägg till denna text i Special:MyPage/monobook.js:
addOnloadHook( setupRefMouseOver );
function setupRefMouseOver() {
var sups = document.getElementById( 'bodyContent' ).getElementsByTagName( 'sup' );
for (i = 0; i < sups.length; i++ ) {
if (sups[i].className == 'reference') {
sups[i].onmouseover = refMouseOver;
}
}
}
function refMouseOver( event ) {
if ( !event ) { // IE verkar inte skicka med event-parametern
event = window.event;
}
if ( this.hasReferencePopup ) {
return;
}
var referencePopupElement = document.getElementById( 'ref-popup' );
if ( !referencePopupElement ) {
referencePopupElement = document.createElement( 'span' );
referencePopupElement.setAttribute( 'id', 'ref-popup' );
referencePopupElement.style.position = 'fixed';
referencePopupElement.style.zIndex = 100;
referencePopupElement.style.background = 'white';
referencePopupElement.style.border = '1px solid #808080';
referencePopupElement.style.padding = '2px';
referencePopupElement.onmouseout = refMouseOut;
} else {
referencePopupElement.parentNode.hasReferencePopup = false;
}
var referenceId = this.firstChild.href.split( '#' )[1];
var referenceText = document.getElementById( referenceId ).innerHTML;
referencePopupElement.innerHTML = referenceText;
referencePopupElement.style.left = event.clientX + 'px';
referencePopupElement.style.top = event.clientY + 'px';
referencePopupElement.style.display = 'inline';
this.appendChild( referencePopupElement );
this.hasReferencePopup = true;
}
function refMouseOut( event ) {
this.style.display = 'none';
this.innerHTML = ;
this.parentNode.hasReferencePopup = false;
}