Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter. Numera är det den officiella benämningen på parlamenten i Sverige, Finland (finska Eduskunta) och Estland. I vardagligt tal kallas ibland även Riksdagshuset för "riksdagen".
Även i Danmark kallades parlamentet för riksdag (Rigsdagen) 1849-1953. I Tyskland har denna benämning (Reichstag) också använts. Därifrån härstammar begreppet: "tag" betydde möte på medeltida tyska. När Förbundsrepubliken Tyskland upprättades efter andra världskriget ändrades benämningen till Förbundsdagen (Bundestag).
Japans parlament skapades från början bland annat efter tysk och brittisk modell (med ett typiskt överhus eller herrehus av preussisk eller brittisk modell med olika adelsmän samt ett underhus). Det kallas 国会 (kokkai), vilket ungefär betyder riksdag. På engelska översätts det japanska begreppet till Diet (se Constitution of Japan), vilket är ett urpsrunligen latinskt ord som används i betydelsen riksdag på engelska.
Mot bakgrund av allmäneuropeisk definition har historikern Herman Schück ställt upp några villkor för att en representation ska kallas riksdag:
Länge ansågs Arboga möte 1435 vara den första riksdagen, men det bestrides idag på grund av de kriterier som Schück författat, eftersom de närvarade vid mötet inte representerade hela riket och det inte följdes upp. Ordet "riksdag" är dessutom mer än hundra år yngre än detta möte. Utvecklingen mot en riksdag var stegvis och sträckte sig över en lång tidsperiod. Ett omtalat riksmöte var reformationsriksdagen 1527 i Västerås, som torde kunna sägas motsvara Schücks kriterier.
