En vinkel eller ett vinkelområde är ett område av ett plan, begränsat av två strålar, dvs delar av räta linjer som skär varandra. Strålarna utgör vinkelområdets rand, och kallas för vinkelns ben. Skärningspunkten (och ändpunkten för strålarna) kallas för vinkelspets. Normalt markeras en vinkel med en vinkelbåge. Vinkelbegreppet används inom trigonometri och geometri.
För att mäta vinklar ritas en cirkelbåge med centrum i vinkelspetsen. Radianmåttet för vinkeln är längden av bågen mellan vinkelbenen dividerad med cirkelns radie. Vanligen uttrycks dock vinkeln i grader
Symbolen för enheten grad är en lite upphöjd cirkel (°).
Ibland, men inte så ofta, förekommer gradmåttet nygrader (gon).
I militära sammanhang har man använt vinkelmåttet streck (betecknas med en apostrof:'), utgående från att en meters sidoförskjutning på 1000 meters håll är ett streck. Av praktiska skäl avrundas 2π·1000 till 6300, och det går då 6300' på ett varv. Den avrundningen görs i Sverige, i andra länder förekommer det andra praktiska avrundningar till bland annat 6400 eller 6000 streck på ett varv.
En vinkel kan maximalt utgöra hela planet, då vinkelbenen sammanfaller. Denna vinkel är då
Om vinkelbenen är delar av samma räta linje, men riktade åt olika håll, utgör vinkeln ett halvplan. En sådan vinkel kallas rak vinkel, och dess mått är
Om en rak vinkel delas mitt itu av en tredje stråle, bildas två räta vinklar. Dess mått är
En normal är en linje som skär en given linje eller kurva i rät vinkel. "Rätvinklig mot" betecknas ⊥ (se figur 1).
Innehåll |
En grad (förtydligat vinkelgrad), vanligtvis betecknad med °, är ett mått på plana vinklar eller en position på en storcirkel (en cirkel på en sfär med mittpunkt som sammanfaller med sfärens mittpunkt) i en sfär, ex. jorden el. planetrörelser runt andra himlakroppar. En grad motsvarar 1/360 dels varv runt cirkelns - eller sfärens - omkrets (jfr jordens koordinatsystem).
Ex. motsvarar 40°12'13" 40 grader, 12 minuter och 13 sekunder, eller ungefär 11/100 varv runt jorden
I matematiska och tekniska sammanhang används ofta radianer. En grad motsvarar π/180 rad, och ett varv runt cirkel motsvarar 2π radianer.
Ett modernt vinkelmått anpassat efter decimala systemet är nygrader. 1 nygrad motsvarar 1/400 varv runt periferin:
Vinklar är alltid mellan 0 och 360, men gradtal större än 360° och negativa värden är tänkbara i andra sammanhang:
Gradmåttet där varvet delas in i 360 grader härstammar från det babyloniska räknesystemet, där talbasen var 60. Inte oväsentligt i sammanhanget är att ett år är drygt 360 dagar långt.
När matematisk analys utvecklades på 1600-talet, sökte man efter ett för differentialkalkylen lämpligare universellt mått, och införde radianbegreppet.
I decimalsystemets anda införde man på 1800-talet i Frankrike nygrader, eftersom 100 nygrader på ett kvartsvarv ser mer "naturligt" ut än 90 grader. Det underlättar vissa huvudräkningar (varje kvadrant har sin hundratalssiffra). Man slipper räknandet med sextiondedelar när man arbetar med bråkdelar av en grad. Nygrader har främst använts inom geodesin, men inom andra områden har enheten inte fått det genomslag som man en gång förväntade sig.
Det universella vinkelmåttet är radianer eftersom detta tar bort godtyckligheten i talet 360 inom gradsystemet och eftersom trigonometriska funktioner kan deriveras enkelt samt därmed uttryckas med enkla taylorserier om deras argument är specificerat i radianer. SI-systemet för enheter använder radianer som (den härledda) enheten för vinklar.
Den linje, som skär två eller flera andra linjer, kallas transversal (tvärlinje) till linjerna. I varje skärningspunkt bildas fyra vinklar.
