 Halleys komet |
|
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckt av: | Förhistorisk tid; Namngiven efter Edmond Halley |
| Upptäcktsdatum: | 1758 |
| Alternativa namn: | Halleys Komet, 1P |
| Omloppsbanans egenskaper A | |
| Epok: | 2449400,5 (17 februari, 1994) |
| Aphelium: | 35,1 AU |
| Perihelium: | 0,586 AU |
| Halv storaxel: | 17,8 AU |
| Excentricitet: | 0,967 |
| Omloppstid: | 75,3 år |
| Inklination: | 162,3° |
| Senaste perihelium: | 9 februari, 1986 |
| Nästa perihelium: | 28 juli, 2061 |
Halleys komet (1P/Halley) är en periodiskt återkommande komet, döpt efter dess upptäckare Edmond Halley. Halleys komet är den mest berömda och ljusstarka av alla kometer från Kuiperbältet som passerar det inre av vårt solsystem. Kometen har en omloppstid på 76 år, vilket är en kort tid i sammanhanget. För många andra kometer kan det ta tusentals år att fullgöra ett varv runt sin bana.
Halleys komet har observerats vid varje passage i närheten av Solen sedan år 240 f.Kr., då den omnämns i den kinesiska skriften Shiji, men den förste som uppmärksammade att kometen var periodisk var Edmond Halley år 1705. När kometen närmade sig Jorden 1910 uppstod det masshysteri då det upptäcktes på spektroskopisk väg att kometsvansen innehöll cyanid och att Jorden skulle passera genom svansen. Gaserna i kometsvansar är dock så förtunnade att kometpassagen inte hade någon effekt på jordlivet.
Första gången det var möjligt att ta en närmare titt på kometen var vid dess senaste passage 1986, då man kunde besöka den med rymdsonder. Vad man fann var att kometen har en oregelbunden form och mäter ca 16 km x 8 km x 7,5 km. Man studerar numera kometen kontinuerligt under dess färd genom solsystemet.
Ovanstående sonder brukar ibland kallas Halley's armada.
2061 - Odyssey Three, i boken beskrivs bland annat i ganska stor detalj, en landning på Halley.
Wikimedia Commons har media som rör Halleys komet