Cumulonimbus, även kallade bymoln eller åskmoln, förkortning Cb, är ett huvudmolnslag som uppstår ur upptornade cumulusmoln. Bymoln kallas ofta åskmoln då de ofta åstadkommer både kommande nederbörd och åska. Molnen sträcker sig ofta från cirka 2 500 meter ända upp till 23 000 meter eller mer. Ett bymoln når upp till tropopausen. När molnets uppvindar mycket kraftiga kan de nå lite ovanför tropopausen det sker innanför det så kallade städet man talar då om superceller. Det karaktäristiska utseendet hos ett bymoln innefattar ofta det så kallade städet där uppvindana vanligtvis avstannar. Städet en slöjliknande del bestående av iskristaller i överdelen av molnet. När molnet uttömt sin kraft brukar det omvandlas i andra molntyper eller upplösas. De sista resterna av ett sommaråskväder är ofta ett långlivat cirrusmoln med en karakteristisk form.
Följande molnarter förekommer av cumulonimbus:
Ytterligare kännetecken hos och följemoln till Cumulonimbus:
Wikimedia Commons har media som rör Cumulonimbus.| Huvudmolnslag | ||
| A. Höga moln | Cirrus (fjädermoln, Ci) • Cirrostratus (slöjmoln, Cs) • Cirrocumulus (makrillmoln, Cc) | |
| B. Medelhöga moln | Altostratus (skiktmoln, As) • Altocumulus (böljemoln, Ac) | |
| C. Låga moln | Stratus (dimmoln, St) • Stratocumulus (valkmoln, Sc) • Cumulus (stackmoln, Cu) | |
| D. Stor vertikal utsträckning | Nimbostratus (regn- eller snömoln, Ns) • Cumulonimbus (by- eller åskmoln, Cb) | |
