Arbetslöshet är när en person saknar (betalt) arbete, men även ett mått på hur många (inom ett område) som saknar arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest.
I vissa länder finns olika typer av stöd för den som är arbetslös. I Sverige kallas försäkringen arbetslöshetsersättning (A-kassa) och är inkomstprövad.
Innehåll |
Arbetslösheten är svår att jämföra mellan länder eftersom definitioner kan variera från land till land. Exempelvis kan arbetslöshet betyda:
Den totala arbetslösheten kan delas in i:
Statistiska centralbyrån har sedan tidigt 1960-tal mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. I Sverige mäts i allmänhet arbetslöshet enligt punkt 2 ovan, genom att jämföra antalet personer anmälda på arbetsförmedlingen som arbetssökande med det antal personer i befolkningen som enligt SCB befinner sig i yrkesverksam ålder. Vid sidan av dessa finns även personer inskrivna i olika arbetsmarknadsprogram. Många menar att även dessa är att betrakta som arbetslösa, eftersom de saknar ett "riktigt" arbete. Skillnaden mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet ligger i huruvida man räknar de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. I Sverige hänförs dessa till gruppen utanför arbetskraften och räknas därmed inte som arbetslösa.
Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.
Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[4] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keynes. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.
Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.
Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten, medan andra anser denna förklaring felaktig. [5][6]
