Äpple

Från Wikipedia

(Omdirigerad från Apel)

?Äpple

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Rosales
Familj:	Rosväxter Rosaceae
Släkte:	Apelsläktet Malus
Art:	Äpple M. domestica
Vetenskapligt namn
§Malus domestica Auktor: Borkh.


Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Äpple (Malus domestica) är en domesticerad art av bland andra vildapel (M. sylvestris) och är ett av de mest odlade fruktträden. En alternativ vetenskaplig beteckning för äpple var Pyrus malus (auktor Carl von Linné)

[redigera] Trädet

Blomma från äppelträd

Trädet är relativt litet, cirka 5-12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj-juni av vita eller rosa blommor. Äppelträdets blomhylle, särskilt kronan, har samma form som hos vilda, enkla rosor, det vill säga 5 fria, likformiga, oskaftade kronblad av omvänt äggrund form. Rosblommiga växter är tydligt olika ranunkelväxterna genom den skivlika utbredningen av blomaxeln, med ett litet mellanrum mellan ståndarnas fäste och pistillernas.

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äpple (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrade.

Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som Kantäpple, Glasäpple, Druväpple och Järnäpple.

Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien. Man kan urskilja varieteter med kala och med gråludna blad och fruktämnen.

Äppelträden är tydliga exempel på den stora förändring och rika formväxling som domesticering (odling) kan medföra hos en växtart. De vilda formerna är ofta höga träd (upp till 10 m) med en del kvistar utbildade till kraftiga tornar. Vildaplarna utgör därför ofta en stor del av de törnsnår, som frodas på torra ställen i lundar och skogsbryn, fredade som de genom sin beväpning är mot människans och de större djurens angrepp. Även vildäpplena blir därigenom svåra att komma åt, så länge de sitter kvar på trädet. De vilda frukterna är även som mogna för kärva och beska för att människor ska vilja äta dem. Men det finns några allätande djur som äter de frukter som fallit till marken, till exempel vildsvin, grävling och kråka. Jämför dessa vilda äppelträd med de låga, yvigt greniga äppelträden i en fruktträdgård och deras saftiga äpplen med sin friska syra och behagliga doft. I Sverige och Finland skördas mogna trädgårdsäpplen ända upp till 63° nordlig bredd (ungefär vid Sundsvall och Kuopio) och i Norge ännu nordligare. Redan i förhistorisk tid fanns både vilda och odlade äppelträd i Europa. Man har upptäckt att pålbyggnadsfolken vid södra och mellersta Europas sjöar använde vildäpplen och gömde dem, skurna på längden och torkade, som vinterförråd. Vildäpplena är användbara till äppelvin (cider). I England har 50,000 fat cider under ett år utvunnits av vilda äpplen på ett område av 150 kvadratkilometer.

Äppelträdets ved är bra till träsniderier. Det är hårt och segt, har en fin yta och blekbrun eller gulaktig färg.

[redigera] Roten

De flesta äppelträd har ympats till en rot av en annan sort, en så kallad grundstam. När man odlar äpplen är det viktigt vilken grundstam trädet har. Rotens egenskaper påverkar nämligen äppelträdets utseende och flera andra viktiga egenskaper.

Ett vildväxande äppelträd på egen rot är ofta runt 10 meter högt. För att få ett mindre träd kan man ympa det på en svagväxande grundstam, till exempel grundstam M9. Det färdigvuxna trädet blir då cirka 3-4 meter högt.

Typen av grundstam påverkar även bland annat mängden frukt, härdighet, tid för invintrande. I plantbutiker säljs vanligen äppelträd som är ympade på A2 eller den lite nyare B9

[redigera] Frukten

Äpplen av sorten Granny Smith

Äpplen är knytnävsstora och söta (falska) frukter, vanligen röda, gula eller gröna. Man äter oftast inte kärnhuset, den så kallade äppelskrutten eller äppelskrotten.

Äpplen växer på äppelträdet, som också kallas apel. Vanliga sorter är Ingrid Marie, Braeburn, Jona Gold och Red Delicious. I Sverige är äppelodlingar vanliga bland annat i Skåne.

Man kan äta äpplen råa, eller tillagade, till exempel i äppelkaka. Äpplen är råvara till cider.

Äpplen som blivit stötta blir ofta dåliga efter någon dag. I oskadat skick klarar de sig i månader i rätt temperatur.

Om man biter av en bit från ett äpple och låter det ligga en stund blir fruktköttet brunaktigt. Detta kommer sig av att äpplen är järnrika och järnet i äpplet oxiderar vid kontakt med syre. Detta kan förhindras om ett antioxidant, exempelvis askorbinsyra, täcker ytan.

Lista över äppelsorter

Ökna vita vintergylling

[redigera] Äpplet i kulturen

Se kunskapens träd.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Äpple.

Se även ordet "äpple" på svenskspråkiga Wiktionary.

Läsvärd MP3 :

Apel - Läsvärd artikel

schoolj - Apel

Apel - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- Apel -