1992

Från Wikipedia

1992 - MCMXCII 16 år sedan
År 1989 \| 1990 \| 1991 1992 1993 \| 1994 \| 1995
Årtionde 1970-talet \| 1980-talet 1990-talet 2000-talet \| 2010-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Manga \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1992
Epok: Nutiden från 1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Bertil Werkström 1983-1993	Statsminister: Carl Bildt 1991-1994
Finland 1992
Epok: Nutiden från 1982	Regent: Mauno Koivisto president 1982-1994
Ärkebiskop: John Vikström 1982-1998	Statsminister: Esko Aho 1991-1995
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	148 – 149
Buddhistisk kalender	2536
Nengō (Japan)	Heisei 4
Judisk kalender	5752 – 5753
Muslimsk kalender	1412 – 1413
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1370 – 1371
Sakakalendern (Indien)	1914 – 1915
Thailändsk solkalender	2535

[redigera] Händelser

10 januari - Den borgerliga svenska regeringens första budget presenteras av finansminister Anne Wibble. Budgeten är stram med många neddragningar men uppvisar ett underskott på 70,8 miljarder.
15 januari - EG erkänner Kroatien och Slovenien som självständiga stater.
16 januari
- Sverige erkänner Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Kroatien, Moldavien, Slovenien, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.
- Dispens ges till Bingolotto att börja sändas nationellt i Sverige. Denna sortens lotteri är egentligen inte tillåtet, enligt gällande svensk lotterilag.
5 februari - Sveriges statsminister Carl Bildt och invandrarminister Birgit Friggebo försöker dämpa känslorna på ett möte i Rinkeby. Friggebo föreslår att alla skall förenas i sången We Shall Overcome.
13 februari - Mona Sahlin utses till Socialdemokraternas nya partisekreterare efter Bo Toresson.
14 februari - EES-avtalet undertecknas av EG och EFTA.
24 februari - Tjugokronorssedeln införs i Sverige.
2 mars - TV 4 sänds för första gången ut i lokal tv.
9 mars - Kina skriver på Ickespridningsavtalet om kärnvapen.
12 mars - En skenande spårvagn i Göteborg dödar 13 och skadar 29 personer.
18 mars - Finland ansöker om medlemskap i EG.
22 mars - Procordias VD Sören Gyll blir ny koncernchef på Volvo efter Pehr G. Gyllenhammar.
24 mars - Dirk Frimout blir förste belgaren i rymden.
30 mars - Den 64:e oscarsgalan hålls i Dorothy Chandler Pavilion i Kalifornien, USA.
2 april - Georgien erkänns, som sista sovjetrepublik, som självständig stat av Sverige.
18 april - Skånela IF:s damer vinner, i ett fullsatt Ekilla-hallen, SM-guld i handboll.
7 maj - Margareta Winberg anklagar LO-basen Stig Malm för att kalla sossekvinnorna för "fittstim".
8 maj
- Det svenska försvarets materielverk beställer 110 exemplar av JAS-flygplanet.
- Nordbanken räddas från konkurs genom att svenska staten tar över och sätter in 20 miljarder kronor.
9 maj - 100 miljoner människor runt om Europa ser Eurovision Song Contest arrangeras i Malmö isstadion, efter att Carola har vunnit festivalen året innan.
10 maj - Sverige blir världsmästare i Ishockey i Prag.
12 maj
- Nu söker sig över 1.000 flyktingar från före detta Jugoslavien till Sverige varje vecka.
- De svenska löntagarfonderna upplöses genom att regeringen gör upp med Ny demokrati om hur deras medel skall fördelas. Pengarna flyttas till forskningsstiftelser och hamnar bortom riksdagens kontroll.
22 maj - Sverige erkänner Bosnien-Hercegovina.
25 maj - Boel Flodgren blir rektor för universitetet i Lund och blir därmed Sveriges och Europas första kvinnliga universitetsrektor.
1 juni - Bromma flygplats öppnas efter 30 år åter för internationell trafik.
2 juni - Vid en folkomröstning i Danmark säger danskarna nej till Maastrichtavtalet.
7 juni - Lasermannen, John Ausonius, grips efter ett bankrån.
9 juni - Eldningsförbud införs i flera svenska kommuner efter en rekordtorr försommar.
18 juni - Irland godkänner Maastrichtavtalet.
25 juli - sommar-OS i Barcelona invigs.
26 augusti - Sveriges Riksbank höjer marginalräntan till 16 procent.
September - I Sverige uppmärksammas 150-årsminnet av då Sveriges riksdag 1842 beslöt att införa allmän folkskola i Sverige.
8 september - Sveriges riksbank höjer marginalräntan från 16 till 24 %.
9 september
- Riksbanken höjer marginalräntan från 24 till 75 % för att stoppa valutaflöde och spekulationer i devalvering.
- Flera svenska kreditinstitut, såsom Gotabanken och Svenska kredit befinner sig nu i djup kris.
13 september - Stefan Edberg vinner US Open och rankas nu som etta i världen.
14 september - TV 4 börjar med frukost-TV.
16 september - Riksbanken höjer marginalräntan från 75 till 500 %.
17 september - Fem svenska kärnkraftverk stoppas då nödkylningen inte fungerar.
19 september - Den svenska regeringen presenterar ett sparpaket på 45 miljarder kronor. Bensinskatten och momsen höjs, bostadssubventionerna och arbetsgivaravgiften sänks.
20 september
- Frankrike godkänner Maastrichtavtalet.
- Sveriges regering och socialdemokraterna lägger fram ett krispaket.
21 september - Riksbanken sänker marginalräntan från 500 till 50 % sedan sparpaketet presenterats.
22 september - Jugoslavien utesluts ur Förenta Nationerna.
23 september - Sveriges regering skapar en bankgaranti, ingen svensk bank ska tillåtas gå i konkurs.
30 september - Sveriges regering och socialdemokraterna lägger fram ytterligare ett krispaket.
1 oktober - Ahmed Ramis Radio Islam fälls för hets mot folkgrupp efter rader av antisemitiska program.
3 november - Bill Clinton vinner presidentvalet i USA.
4 november - Brittiska parlamentet godkänner Maastrichtavtalet.
18 november - Den svenska riksdagen godkänner EES-avtalet; endast vänsterpartiet röstar emot.
19 november - Efter flera dagars spekulation mot den svenska kronan låter Sveriges riksbank den klockan 14.28 flyta fritt, vilket innebär en devalvering på omkring 10%. Socialdemokraterna och regeringen kommer överens om en statsgaranti till kreditväsendet för att förhindra bankkollaps. Krisdrabbade banker skall få bankstöd.
25 november - Norge ansöker om medlemskap i EG.
2 december - Den tyska förbundsdagen accepterar Maastrichtavtalet.
6 december
- Sex ungdomar skottskadas av en 26-årig man i Mora. En av dem avlider senare.
- Schweiz säger nej till EES-avtalet.
- Babri Masjid rivs av hinduer.
7 december - Det svenska Televerkets nyinrättade etiska råd för 071-nummer gör sitt första ingripande genom att stänga en linje som förmedlar privata strippor.
8 december - Falu koppargruva läggs ner efter nära 1000 års verksamhet.
9 december - Det svenska invandrarverkets chef Christina Rogestam avgår, sedan verket har spräckt sina budgetramar på grund av den ökade invandringen från Jugoslavien.
13 december - Fallskärmsavtal för 180 statliga svenska chefer avslöjas.
24 december - TV-spel är årets julklapp i Sverige.
31 december
- Flygbolaget Linjeflyg avvecklas och försätts i konkurs av ägaren SAS.
- Svenska bilister köar vid bensinstationerna på nyårsafton inför prishöjningen som ger Sverige Europas dyraste bensin.

[redigera] Okänt datum

New Jersey blir andra delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar. New York var först 1987.
Den svenska riksdagen inför fri etableringsrätt med statsbidrag för fritids- och daghem.
En försvarsproposition läggs fram som syftar till att göra det svenska försvaret smalare och vassare genom satsning på ny teknik och regementsnedläggningar.
Den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen hamnar i akut kris och försätts i konkurs, utan ingripande från LO eller socialdemokraterna.
En FN-insats inleds i Bosnien med svenskt deltagande.
De diplomatiska relationerna mellan Sverige och Sydafrika normaliseras.
Svenskan Pia Cramling blir internationell stormästare i schack.
Regeringen tillsätter en parlamentarisk kyrkoberedning, för att utreda förhållandet mellan Svenska kyrkan och staten.

[redigera] Födda

1 januari - Jack Wilshere, engelsk fotbollsspelare i Arsenal FC
19 januari - Logan Lerman, amerikansk skådespelare.
10 mars - Emily Osment, amerikansk skådespelerska.
15 april - Amy Diamond, svensk sångerska.
21 maj - Olivia Olson, amerikansk skådespelerska.
3 juli - Molly Sandén, svensk sångerska.
4 augusti - Dylan och Cole Sprouse, amerikanska skådespelare (tvillingbröder).
16 September - Nick Jonas, amerikansk skådespelare/sångare.
28 september - Skye McCole Bartusiak, amerikansk skådespelare.
18 november - Niki Popovic, dansk musiker, medlem i Cool Kids.
23 november - Miley Cyrus, amerikansk skådespelerska/sångerska

[redigera] Avlidna

[redigera] Första kvartalet

1 januari - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
3 januari - Judith Anderson, amerikansk skådespelare.
13 januari - Dagny Lind, svensk skådespelare.
15 januari - Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
16 januari - Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker.
17 januari - Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.
1 februari - Lasse Werner, svensk jazzpianist.
7 februari - Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
10 februari - Alex Haley, amerikansk författare.
16 februari - Jânio Quadros, Brasiliens president 1961.
17 februari - Leif Widengren, svensk polisman.
22 februari - Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.
1 mars - Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
3 mars - Lella Lombardi, italiensk racerförare.
6 mars - Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
7 mars - Gunnar Sträng, socaldemokratisk politiker och statsråd.
9 mars - Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977-1983, mottagare av Nobels fredspris.
23 mars
- Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
- Friedrich von Hayek, brittisk ekonom och politisk filosof, Nobelpristagare i ekonomi 1974.
28 mars - Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.

[redigera] Andra kvartalet

6 april - Isaac Asimov, rysk-amerikansk författare.
20 april - Benny Hill, brittisk skådespelare och komiker.
21 april - Väinö Linna, finländsk författare.
23 april - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
24 april - Nils Åsblom, svensk skådespelare.
27 april - Olivier Messiaen, fransk kompositör, organist och ornitolog.
28 april - Francis Bacon, målare.
6 maj - Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
11 maj - Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare.
17 maj - Astrid Carlson, svensk skådespelare.
21 maj - Jan Sparring, svensk sångare.
30 maj - Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979-1984.
15 juni - Rune Turesson, svensk skådespelare.
16 juni - Siw Öst, svensk sångerska, medlem av Family Four.
18 juni - Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
27 juni - Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.

[redigera] Tredje kvartalet

2 juli - Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1948-1953.
4 juli - Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
22 juli - David Wojnarowicz, amerikansk konstnär och författare.
23 juli
- Arletty, fransk modell och skådespelare.
- Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
5 augusti - Jeff Porcaro, amerikansk musiker, trummis i Toto.
14 augusti - Mona Dan-Bergman, svensk skådespelare.
23 augusti - Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare.
2 september - Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.
4 september - Tore Andersson, svensk skådespelare.
12 september - Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
25 september - César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.

[redigera] Fjärde kvartalet

4 oktober - Sven Hörnell, svensk fotograf.
6 oktober - Denholm Elliott, brittisk skådespelare.
8 oktober - Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler i Västtyskland 1969–1974, mottagare av Nobels fredspris.
9 oktober - Per Olof Sundman, svensk författare och politiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975-1992.
26 oktober - Elna Gistedt, svensk skådespelare.
7 november - Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
19 november - Diane Varsi, amerikansk skådespelare.
23 november - Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.
6 december - Yngve Sköld, svensk kompositör, skådespelare, pianist och organist.
6 december - Mary Elizabeth Stanley, John Lennons moster.
11 december - Majken Johansson, svensk poet och frälsningssoldat.
15 december - Sven Delblanc, författare.
19 december - H.L.A. Hart, brittisk rättsfilosof.
21 december - Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.
22 december - Erik Lindén, svensk idrottsman.
24 december - Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
24 december - Peyo, belgisk serietecknare.
26 december - John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare.

[redigera] Nobelpris

Fysik - Georges Charpak, Frankrike
Kemi - Rudolph A Marcus, USA
Medicin
- Edmond H Fischer, USA / Schweiz
- Edwin G Krebs, USA
Litteratur - Derek Walcott, Saint Lucia
Fred - Rigoberta Menchú Tum, Guatemala
Ekonomi - Gary Becker, USA

Läsvärd MP3 :

1992 - Läsvärd artikel

schoolj - 1992

1992 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1992 -