1987

Från Wikipedia

1987 - MCMLXXXVII 21 år sedan
År 1984 \| 1985 \| 1986 1987 1988 \| 1989 \| 1990
Årtionde 1960-talet \| 1970-talet 1980-talet 1990-talet \| 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda \| Avlidna Bildanden \| Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Manga \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
Samhällsvetenskap och samhälle Ekonomi \| Krig \| Politik \| Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1987
Epok: Idyllen rämnar 1968-1989	Regent: Carl XVI Gustaf kung från 1973
Ärkebiskop: Bertil Werkström 1983-1993	Statsminister: Ingvar Carlsson 1986-1991
Finland 1987
Epok: Nutiden från 1982	Regent: Mauno Koivisto president 1982-1994
Ärkebiskop: John Vikström 1982-1998	Statsminister: Kalevi Sorsa 1982-1987 Harri Holkeri 1987-1991
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	143 – 144
Buddhistisk kalender	2531
Nengō (Japan)	Shōwa 62
Judisk kalender	5747 – 5748
Muslimsk kalender	1407 – 1408
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1365 – 1366
Sakakalendern (Indien)	1909 – 1910
Thailändsk solkalender	2530

[redigera] Händelser

[redigera] Första kvartalet

2 januari - I Sverige lämnar Karin Söder partiledarskapet i Centerpartiet på grund av sjukdom.
4 januari - Camilla Nilsson vinner i jugoslaviska Maribor, som första svenska dam någonsin, en alpin världscuptävling.
10 januari - Det råder mycket sträng kyla i Sverige och denna dag uppmäts -52°C i Nattavaara.
15 januari - Krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon omkommer i en olycka vid T-centralen i Stockholm. Officiellt begår han självmord, men det finns misstankar om mord, eftersom han anses veta för mycket om Boforsaffären. Dödsfallet kan också ha en koppling till Palmemordet.
19 januari - Bioteknikföretaget Fermenta stängs av från börsen sedan revisorerna har funnit allvarliga fel i bokföringen.
20 januari - En stor polisrazzia mot 20 kurder genomförs i jakten på Olof Palmes mördare.
21 januari - Bjarne Semb avsätts som chef för thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset.
25 januari - 20-årige Stefan Edberg vinner öppna australiska tennismästerskapen.
1 februari - Patrik Sjöberg sätter världsrekord i höjdhopp inomhus med 2,41 m.
3 februari - En tjänsteman inom Stockholms stad spekulerar bort 442 miljoner kronor i optionsaffärer.
4 februari - Hans Holmér fråntas uppgiften som spaningsledare i jakten på Olof Palmes mördare.
8 februari - Sverige blir världsmästare i bandy genom att besegra Finland med 7-2 i finalen.
12 februari - Skidåkaren Thomas Wassberg vinner VM-guld på 3-milen. Christer Majbäck tar brons.
16 februari - En ny hundralapp med en bild av Carl von Linné introduceras i Sverige.
19 februari - Djurgårdsbrunns värdshus brinner ner.
20 februari - Skidåkaren Mari-Helene Westin vinner VM-guld på damernas 2-mil vid skid-VM i Oberstdorf.
21 februari - Olof Johansson väljs till Centerpartiets nye partiordförande.
1 mars - Nordiska språkkonventionen träder i kraft. Den stadgar att nordiska medborgare ska kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter i hela Norden.
3 mars - Jan-Ove Waldner tar silvermedalj vid bordtennis-VM i New Delhi.
5 mars - Hans Holmér avgår som länspolismästare i Stockholm.
6 mars - Färjan Herald of Free Enterprise sjunker i Zeebrugges hamn varvid 193 personer omkommer.
10 mars
- Den svenska regeringen anklagas för kännedom om vapensmugglingen i Boforsaffären.
- Sveriges första TV-såpa, Varuhuset har premiär.
16 mars
- Panten på öl- och läskburkar i aluminium höjs till 50 öre.
- Sveriges Radio avslöjar att Bofors har använt mutor för att sälja kanoner till Indien.
23 mars - Willy Brandt avgår som partiordförande för de västtyska socialdemokraterna.

[redigera] Andra kvartalet

12 april - Indiens försvarsminister V. P. Singh anklagar Bofors för att ha betalat 145 miljoner kronor i mutor.
14 april - Statens Industriverk ger sitt godkännande till ett kolkraftverk i Värtan.
26 april - SAAB visar upp det första provexemplaret av Saab 39 Gripen.
April - Kristdemokraterna och Centerpartiet avslutar sitt valsamarbete.
3 maj - Sverige blir världsmästare i ishockey för första gången på 25 år vid VM i Wien.
6 maj - Sverige inför hjärndödsbegreppet efter omröstning i riksdagen.
17 maj - Irak avfyrar Exocet missiler mot det amerikanska örlogsfartyget USS Stark i Persiska viken.
18 maj - Iranskt flyg beskjuter ett amerikanskt fartyg i Persiska viken varvid 37 man omkommer.
28 maj - Västtysken Mathias Rust landar sitt lilla Cessnaflygplan på Röda torget i Moskva, efter att ha flugit från Västtyskland.
4 juni - Riksrevisionsverket fastslår att Bofors har betalat 200 miljoner kr i mutor i samband med kanonförsäljning till Indien.
8 juni - Den amerikanska presidenthustrun Nancy Reagan kommer till Stockholm för att delta i en kampanj mot narkotika.
19 juni - ETA genomför ett bombdåd i Barcelona varvid 18 personer omkommer.
30 juni - Patrik Sjöberg sätter utomhusvärldsrekord i höjdhopp med 2,42 meter.

[redigera] Tredje kvartalet

1 juli
- Den svenska marinen fäller sjunkbomber mot en misstänkt ubåt i Törefjärden.
- Den statliga svenska televisionen omorganiseras i Kanal 1 och TV2, två kanaler med olika profil.
5 juli - Ett passagerarflygplan på väg från Arlanda till Ronneby landar av misstag på den lilla flygplatsen i Emmaboda.
7 juli - En tankbil med bensin exploderar i Herborn, Västtyskland.
19 juli - Femtio tunnor kreosot hittas intill en badplats utanför Vadsbro.
21 juli - Det amerikanska rockbandet Guns N' Roses släpper sitt debutalbum Appetite for Destruction.
22 juli - Syrien blir ett rymdfararland då syrianen Mohammed Faris åker med en sovjetisk rymdfarkost.
24 juli - Svenskan Ulrika Jonsson, 20 år, utpekas som prins Edwards flickvän.
26 juli - En 11-åring och en 5-åring försvinner i Horndal och hittas ihjälfrusna i ett låst skyddsrum två dagar senare.
28 juli - En veckolång värmebölja inleds i Greklands huvudstad Aten, vilket leder till att 900 människor dör.
29 juli - Den svenske modeskaparen Sighsten Herrgård träder fram och berättar, att han håller på att utveckla sjukdomen aids.
1 augusti - En libanesisk flykting grips på en förläggning i Motala misstänkt för mord på premiärminister Karami.
4 augusti - På 75-årsdagen av Raoul Wallenbergs födelse firas detta i bland annat Sverige och USA.
8 augusti - Amerikanskan Lynne Cox blir först med att simma över Berings sund.
10 augusti
- Asea och schweiziska Brown Boveri går samman till Asea Brown Boveri (ABB).
- Polis och ungdomsgäng drabbar samman i Kungsträdgården. Omkring 150 ungdomar grips under de så kallade "Kravallerna i Kungsan".
13 augusti - Östen Johansson avgår som ordförande för Journalistförbundet efter kritik mot hans fastighetsaffärer.
29 augusti - USA tillkännager att alla nya invandrare ska HIV-testas.
5 september - En säkring i Kaknästornet går och hela Sverige blir utan radio och TV i två timmar.
9 september - Ingvar Carlsson besöker Vita huset.
14 september
- En tankbil exploderar efter att ha vält i en rondell i Stockholm.
- Anker Jørgensen avgår som partiledare för Danmarks socialdemokrater.
24 september - Socialdemokratiska partistyrelsen beslutar att avskaffa kollektivanslutningen av LO-medlemmar till partiet.
27 september - En staty över Tage Danielsson avtäcks i Linköping.
28 september
- Busslaster med kvinnor kommer till ungkarlstäta Pajala som firar 400-årsjubileum.
- En känd svensk skådespelare döms till en månads fängelse för innehav av kokain. I oktober går han ut offentligt och varnar andra för narkotika.

[redigera] Fjärde kvartalet

3 oktober - Den svenska FN-styrkan lämnar Cypern efter 24 år.
6 oktober - Stig Bergling, som dömts till livstids fängelse för spioneri, försvinner spårlöst med sin hustru under permission.
12 oktober - Musikgruppen Twisted Sister splittras.
13 oktober - Bagdad utsätts för en robotattack från Iran varvid omkring 30 personer dör.
15 oktober - 23 personer dödas av orkanvindar och översvämningar i södra England
19 oktober
- Svarta måndagen inträffar, kraftigt börsras i USA.
- Sveriges justitieminister Sten Wickbom avgår på grund av Stig Berglings rymning.
24 oktober
- Galenskaparna och After Shaves största succé Stinsen Brinner har urpremiär på Lorensbergsteatern i Göteborg.
- Den sydafrikanske gruvarbetaren Cyril Ramaphosa tar emot det nyinstiftade Olof Palmepriset.
27 oktober - Folke Pudas, som i sex år har kämpat för att få tillbaka sitt trafiktillstånd, får rätt mot Sverige i Europadomstolen.
28 oktober - Två svenska läkare grips för styckmord på en prostituerad.
1 november - Windows 2.0 släpps. Den nya versionen har bl.a. funktionen att fönster kan överlappa varandra.
8 november
- IRA bombar Enniskillen i Nordirland.
- En tjänsteman vid Götabanken upptäcks ha gjort av med flera hundra miljoner kronor av bankens pengar på optionsaffärer.
- Tjuvar länsar drottning Silvias svit på ett hotell i London.
11 november - Carola Häggkvist förlovar sig med Runar Sögaard.
12 november - Den svenska regeringen höjer belöningen för upplysningar som leder till uppklarande av Palmemordet från 5 till 50 miljoner kronor.
14 november - Pieter Menten, nederländsk konsthandlare och dömd krigsförbrytare.
16 november - Nio personer omkommer och ett hundratal skadas när två snabbtåg kolliderar vid Lerum utanför Göteborg.
1 december - Kanaltunneln mellan England och Frankrike börjar byggas.
5 december - Ett EG-möte i Köpenhamn slutar i total oenighet. Länderna kommer inte överens på någon punkt.
7 december - Intern kritik tvingar socialdemokraternas ledare i Stockholm John-Olle Persson att avgå.
8 december
- Michail Gorbatjov och Ronald Reagan undertecknar ett nedrustningsavtal.
- Palestinier inleder Intifadan mot Israel.
14 december - Den tecknade TV-serien om Teenage Mutant Ninja Turtles har premiär i USA.
20 december - Statsminister Ingvar Carlsson uttalar att "blod kommer att flyta" om det inte blir slut på u-båtskränkningarna mot Sverige.
31 december - Den första svenskägda reklamfinansierade TV-kanalen, TV3, börjar sända per satellit från London, vilket bryter det svenska TV-monopolet.

[redigera] Okänt datum

New York blir första delstat i USA att införa dubbla säkerhetsbälten i större skolbussar.
Det svenska Miljö- och energidepartementet inrättas och övertar miljö- och energiärenden från jordbruks- respektive industridepartementen.
Sverige får en sambolag, där förhållandet mellan samboende, som ej är gifta, regleras. Makarna likställs vad gäller rättig- och skyldigheter i äktenskapsbalken.
KDS byter namn till Kristdemokratiska samhällspartiet (KD).
Sveriges första kvinnliga justitieombudsman, Gunnel Norell Söderblom, utses.
Den civilia fartygsproduktionen på Kockums läggs ner och man koncentrerar sig på militära fartyg.
Romer likställs med samer och tornedalingar som etnisk minoritet i Sverige och får hemortsrätt.
En svensk lag mot transitering av högteknologisk utrustning som kan klassas som krigsmateriel antas.
Sverige inför handelsbojkott mot Sydafrika i protest mot landets apartheidpolitik.
Den svenska regeringen beslutar att ställa in biståndet till Vietnam om de vietnamesiska trupperna inte lämnar Kambodja.
Carl Larssons målning Midvinterblot köps av en japansk konstsamlare för 10 miljoner kronor.

[redigera] Födda

7 januari - Lyndsy Fonseca, amerikansk skådespelare.
3 mars - Stacie Orrico, sångare.
6 mars - Hannah Taylor-Gordon, brittisk skådespelare.
9 mars - Bow Wow, amerikansk rap-artist.
31 mars - Georg Listing, tysk basist från bandet Tokio Hotel
7 april - Jaimee Kaire-Gataulu, nyzeeländsk skådespelare, från TV-serien The Tribe.
19 april
- Oksana Akinsjina, rysk skådespelare.
- Maria Sjarapova, rysk tennisspelare.
27 april - William Moseley, brittisk skådespelare.
4 maj
- Francesc Fabregas, spansk fotbollsspelare.
- Jorge Lorenzo, spansk roadracingförare.
18 maj - Luisana Lopilato, argentinsk skådespelare
2 juni - Darin Zanyar, svensk sångare, deltagare i Idol 2004.
9 juni - Amanda Renberg, svensk skådespelare.
24 juni - Lionel Messi, argentinsk fotbollsspelare.
18 juli - Jim Ramel Kjellgren, svensk skådespelare.
22 juli - Charlotte Kalla, svensk längdskidåkare.
7 augusti - Sidney Crosby, kanadensisk ishockeyspelare.
8 augusti - Katie Leung, brittisk skådespelare.
7 september - Evan Rachel Wood, amerikansk skådespelare.
9 september - Joshua Herdman, brittisk skådespelare, Vincent Crabbe Jr. i Harry Potter-filmerna.
20 september - Leony, indonesisk sångerska.
22 september - Tom Felton, brittisk skådespelare, Draco Malfoy i Harry Potter-filmerna.
24 september - Spencer Treat Clark, amerikansk skådespelare.
28 september - Hilary Duff, amerikansk skådespelare och popsångare.
18 oktober - Zac Efron, amerikansk skådespelare.
23 oktober - Faye Hamlin, svensk sångare.
27 oktober - Kata Gáspár, ungersk skådespelare.
3 november - Gemma Ward, australisk supermodell.
5 november - Kevin Jonas, amerikansk musiker i bandet Jonas Brothers.
23 november - Nicklas Bäckström, svensk ishockeyspelare.
3 december - Michael Angarano, amerikansk skådespelare.
7 december - Aaron Carter, amerikansk sångare.
12 december - Sibel Redzep, svensk deltagare i Idol 2004 och 2005.
16 december - Hallee Hirsh, amerikansk skådespelare.
18 december - Miki Ando, japansk konståkare.
19 december - Aaron Renfree, brittisk musiker, medlem i S Club 8.
26 december - Björn Davidsson, svensk skådespelare.

[redigera] Avlidna

9 januari - Erik Liebel, svensk skådespelare.
15 januari - Carl-Fredrik Algernon, krigsmaterielinspektör.
22 januari - Barbro Alving, svensk journalist, mer känd som Bang eller Kärringen mot strömmen.
27 januari - Ove Rainer, före detta svensk justitieminister och Postens generaldirektör.
29 januari - Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.
31 januari - Yves Allégret, fransk regissör.
2 februari - Alistair MacLean, brittisk författare.
4 februari - Liberace, amerikansk entertainer, pianist.
18 februari - Märta Reiners, svensk operasångare.
22 februari - Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
2 mars - Randolph Scott, amerikansk skådespelare, främst western.
3 mars - Danny Kaye, amerikansk komiker, sångare och skådespelare.
16 mars - Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
17 mars - Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
18 mars - Kari Diesen, norsk skådespelare.
2 april - Buddy Rich, amerikansk jazzmusiker
5 april - Jan Lindblad, svensk filmproducent.
7 april - Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
11 april - Erskine Caldwell, amerikansk författare.
12 april - Roar Colbiørnsen, norsk barnboksförfattare.
19 april - Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.
4 maj - Paul Butterfield, amerikansk bluessångare och musiker, som ledde Paul Butterfield Blues Band.
14 maj - Rita Hayworth, amerikansk skådespelare.
17 maj - Gunnar Myrdal, svenskt statsråd och nobelpristagare i ekonomi.
3 juni - Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
8 juni - Gustaf "Stålfarfar" Håkansson, svensk rikskändis.
11 juni - Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
14 juni - Ester Roeck-Hansen, svensk skådespelare.
22 juni - Fred Astaire, amerikansk skådespelare och dansare.
10 juli - John H. Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.
24 juli - Eugen Kogon, tysk författare, sociolog, nazimotståndare.
1 augusti - Pola Negri, polsk-amerikansk skådespelare.
2 augusti - Anna Lisa Berkling, svensk journalist.
10 augusti - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
17 augusti
- Stellan Agerlo, svensk skådespelare.
- Rudolf Hess, tysk nazistledare.
28 augusti - John Huston, amerikansk filmregissör.
29 augusti - Lee Marvin, amerikansk skådespelare.
1 september - Gerhard Fieseler tyskt flygaräss och flygplanskonstruktör.
5 september
- Liss Granqvist, f.d. president i försäkringsöverdomstolen.
- Anna-Lisa Wärnlöf, författare.
8 september - Eric Lundquist, journalist.
9 september
- Einar Gerhardsen, norsk statsminister 1945-1951, 1955-1963 och 1963-1965.
- Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.
- Gunnar de Frumerie, svensk pianist och kompositör.
11 september
- Kerstin Bernadotte, svensk journalist.
- Lorne Greene, kanadensisk skådespelare.
- Elias Svedberg, inredningsarkitekt.
- Peter Tosh, jamaicansk reggaesångare.
15 september - Erik Lundberg, nationalekonom.
19 september - Einar Gerhardsen, norsk statsminister, partiledare.
21 september
- Sven Andersson, svensk socialdemokratisk politiker och statsråd.
- Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist (mördad).
25 september - Mary Astor, amerikansk skådespelare.
29 september - Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945-1960.
30 september
- Tord Hall, docent
- Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
2 oktober - Madeleine Carroll, brittisk skådespelare.
3 oktober - Jean Anouilh, fransk författare.
6 oktober - Otto Meijer, länsåklagare.
13 oktober
- Kishore Kumar, indisk sångare.
- Sven Sörmark, journalist, författare.
14 oktober - Sven Sörmark före detta chefredaktör på Aftonbladet.
20 oktober - Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.
21 oktober - He Yingqin, kortvarig premiärminister i Kina.
25 oktober - Sven Jerstedt, redaktör.
29 oktober - Woody Herman, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.
7 november - Arne Borg, svensk simmare.
10 november - Lucy Griffiths, brittisk skådespelare.
12 november - Cornelis Vreeswijk, svensk trubadur och visdiktare.
24 november - Gunnar Heckscher före detta partiledare för Högern.
2 december - Mauritz Edström, journalist, författare.
10 december - Jascha Heifetz, liatuisk-amerikansk violinist.
14 december - Gerard Bonnier, bokförläggare.
21 december - John Spence, amerikansk sångare.
24 december - M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare.
29 december - Hans Viksten, konstnär.
december - Marguerite Yourcenar, författare.

[redigera] Nobelpris

Fysik
- J Georg Bednorz, Västtyskland
- K Alexander Müller, Schweiz
Kemi
- Donald J Cram, USA
- Jean-Marie Lehn, Frankrike
- Charles J Pedersen, USA
Medicin - Susumu Tonegawa, Japan
Litteratur - Joseph Brodsky, USA
Fred - Óscar Arias, Costa Rica
Ekonomi - Robert Solow, USA

Läsvärd MP3 :

1987 - Läsvärd artikel

schoolj - 1987

1987 - Utvald artikel

© 2008 Netencyclo - Netencyclo Huvudsida - Förbehåll - integritetspolicy - Program Policies
Netencyclo, the Wikipedia mirror : the biggest multilingual free-content encyclopedia on the Internet. All text tillgänglig under GNU Free Documentation License. All Wikipedia content is licensed under the GNU Free Documentation License (see details). Content on this web site is provided for informational purposes only. We accept no responsibility for any loss, injury or inconvenience sustained by any person resulting from information published on this site. We encourage you to verify any critical information with the relevant authorities.

- 1987 -